Ladda ned

Avstånd

16,61 km

Den sammanlagda höjden

133 m

Svårighetsnivå

Medel

Max elevation

125 m

Trailrank

44

Min elevation

0 m

Trail type

Loop

Moving time

3 timmar 53 minuter

Tid

4 timmar 10 minuter

Koordinater

3045

Uploaded

12 september 2020

Recorded

september 2020
Be the first to clap
Share
-
-
125 m
0 m
16,61 km

Visad 251 gånger, ladda ned 1 gånger

i närheten av Brösarp, Skåne (Ruoŧŧa)

Brösarp - Vantalängan via Skåneleden, Glimmebodagården och Backaleden
Foto

Verkaån, Bengtemölla

Foto

Toaletter, parkering

Foto

Kaninhålor

Foto

Brösarps backar, kor

Hur mycket mjölk kan en ko ge per mjölkningstillfälle? Korna ger mjölk ca 10 månader om året, resten av året väntar de på att föda nästa kalv och har semester, s.k sinperiod. Korna mjölkar olika mycket beroende på ålder, gener, utfodring och hur lång tid det gått från senaste kalvning. En vuxen ko som kalvat flera gånger kan under de första månaderna efter kalvning ge ca 25 liter per gång om den mjölkas med tolv timmars intervall, enstaka kor kan mjölka mer och vissa kommer inte nånsin upp i den nivån. Många gårdar mjölkar korna flera gånger per dygn. Då blir mjölkmängden något lägre per gång likaså om intervallet är något förskjutet t.ex om intervall över natten är längre. Korna ger mest mjölk de första månaderna efter kalvningen därefter sjunker mjölkmängden. Mot slutet av mjölkperioden kan kon kanske bara ge 10 liter per gång vid två mjölkningstillfällen per dygn. Det beror på vilken ko det är. Mjölkmängden kan också variera lite från dag till dag för samma ko. Det första året kon ger mjölk är avkastningen lägre. Djurrättsalliansen: Många tror att kor måste mjölkas, vilket är fel. Kor får mjölk i sitt juver precis av samma anledning som alla andra däggdjur; hon föder ett barn som behöver mat. Men kalvarna inom mjölkindustrin får inte den mjölk som biologiskt sett är till för dem. Istället separeras kalven och kon från varandra så att mjölken kan konsumeras av oss människor. All mjölkproduktion i Sverige idag, även ekologisk, bygger på att en kalv tas från sin mamma. En ko i den svenska mjölkindustrin insemineras och är sedan dräktig i nio månader innan hon föder en kalv. Kalven tas ifrån henne direkt eller inom ett dygn. Mjölkproduktionen har tagit fart hos kon och hon mjölkas av maskiner eller robotar eftersom mjölken ska drickas av människor. Hon fortsätter att mjölkas och efter ett par månader görs hon dräktig igen för att föda ytterligare en kalv som ska tas ifrån henne, för att hålla mjölkproduktionen igång. Vad händer med kalvarna? Den nyfödda kalven som tas från sin mamma placeras oftast i en ensambox, som är ungefär en kvadratmeter. Den första tiden av sina liv, upp till två månader, lever kalvarna i ensamboxar. Efter det får kalvarna gå tillsammans med andra kalvar. Kalvar upp till sex månaders ålder får hållas inomhus, även på sommaren. Kvigkalvar insemineras vid 15 månaders ålder för att, precis som sina mödrar, bli mjölkkor. Tjurkalvar, mjölkindustrins ”biprodukt”, säljs ofta vidare och slaktas när de är 18 månader gamla. De flesta tjurkalvar lever hela sina liv inomhus, i trånga boxar. I mjölkreklamen går korna oftast ute. I verkligheten står de instängda större delen av livet. Den som följer minimireglerna om bete har korna inomhus över 90 procent av deras livstid. Omkring en tredjedel av korna i Sverige står uppbundna. De har då en snara runt halsen och kan inte vända sig om eller gå. De kan endast ligga ner och stå upp. Uppbundna kor kan inte ens klia sig. Alternativet till uppbundet kallas lösdrift och är även det mycket begränsande för korna. De kor som går i lösdriftssystem kan röra sig i en ladugård inomhus. Golvet är hårt och gångarna trånga. Mjölkföretagen har länge avlat för kor med högre och högre mjölkproduktion. Idag producerar en ko dubbelt så mycket mjölk som för femtio år sedan. En stor del av alla kor i Sverige drabbas av juverinflammation, en sjukdom som är nära förbunden med hög mjölkproduktion. En ko kan leva länge, i 20-25 år. De flesta kor i mjölkindustrin slaktas när de är runt 5 år, på grund av juverinflammation, dålig fruktsamhet och för att de ersätts av sina mer produktiva döttrar. Korna hamnar då, liksom tjurkalvarna, i köttdisken. 60% av allt nötkött som säljs i butikerna kommer från tjurkalvar och uttjänta mjölkkor. Övrigt nötkött kommer från så kallade köttraser eller köttraskorsningar.
Foto

Kor, utsikt.

Vart tionde år sker i snitt en halvering av antalet mjölkföretag. Så har det sett ut i många decennier. Tidigare har storleksrationaliseringar vägt upp för färre mjölkföretag och mjölkkor, men nu täcker det inte längre upp för minskningen i den totala mjölkinvägningen, enligt Lennart Holmström, marknadskrönikör på tidningen Husdjur. – Mjölkinvägningen har varit relativt stabil fram till 2015, men sedan 2016 har den minskat två procent årligen och nu är den nere på historiskt låga nivåer. Så låga nivåer har vi inte sett sedan 1970-talet. Han tror att mjölkproduktionen kommer att fortsätta minska de närmaste åren. Pressad lönsamhet och för låg investeringstakt är två viktiga förklaringar. – För att bibehålla mjölkproduktionen behöver andra gårdar täcka upp för de som lägger ner. Men baserat på förprövningsstatistik för investeringar är viljan att satsa inte lika stor nu som för några år sedan. Investeringar behövs oavsett om man ska växa och bli större eller åtgärda omoderna stall. Äldre lantbrukare med mindre besättningar i omoderna byggnader är en särskilt känslig företagskategori, enligt Hans Andersson, professor i jordbruksekonomi vid SLU. – Tolv procent av korna finns på företag med under 50 kor och ofta i en planlösning som är tungarbetad, svår att mekanisera och tillämpa ny teknik i. För ett äldre, etablerat lantbrukarpar kan det fungera men en yngre generation har andra krav på inkomst i förhållande till arbetsinsats. Ett annat dilemma är att arbetet i de mindre besättningarna ofta är bundet, vilket gör det svårare att ägna sig åt andra verksamheter för att komplettera inkomsten, enligt Hans Andersson. Malin Hagbardsson, näringspolitisk expert på LRF Mjölk, anser också att investeringar är viktiga för att bromsa nedgången och skapa attraktiva mjölkföretag. – Ett mjölkföretag måste vara så pass attraktivt att någon ska vilja ta över det och då behövs investeringar. Det kostar mycket med nybyggnation, allt från 50 000 till 100 000 kronor per koplats. Hon säger att kostnaderna gör det särskilt svårt för unga lantbrukare att ta över, något som behöver underlättas i och med att medelåldern bland mjölkföretagare är hög. Även regelbördan utgör ett stort hinder, enligt de regelbundna undersökningar som LRF Mjölk genomför bland mjölkföretagare. Med tanke på att Sverige påverkas av de globala mjölkpriserna kan det enligt Lennart Holmström vara svårt att som enskild mjölkföretagare påverka intäkterna. – Kostnader för foder utgör ofta en stor del av de totala kostnaderna. Med högre skördenivåer och kvalitet i vallproduktionen går det att minska beroendet av kraftfoder och importerat protein. Det gäller oavsett besättningsstorlek och mjölksystem. Lennart Holmström resonerar liknande. – Man måste titta på kostnadssidan och lära sig hantera prissvängningar med hjälp av buffertar. Nyckeln är inte att bli större utan man kan fortsätta att vara medelstor och fortfarande vara lönsam. Företagen med 50 till 100 kor står fortfarande för en väldigt stor del av mjölkproduktionen och de är viktiga att ha kvar för att få tillräckligt stor totalvolym och få upp självförsörjningen. Enligt Malin Hagbardsson är Sveriges självförsörjningsgrad på mejeriprodukter 72 procent i dag och för att bli självförsörjande skulle det behövas 127 000 fler mjölkkor, vilket även skulle generera 9000 nya jobb på landsbygden. Tips till mjölkbönder: · Vid högt mjölkpris, bygg upp kapitalreserver om det är möjligt i stället för att exempelvis köpa nya maskiner. · Samverka med andra gårdar kring stora maskininvesteringar i den mån det går. Gör långsiktig kalkyl för att ta reda på vilka investeringar som betalar sig på lång sikt. · Jobba med någon form av prissäkring, som kontrakt på insatsvaror till så bra priser som möjligt eller att gå ihop flera för att pressa priser. · Producera mer foder själv i den mån det går.
Foto

Korsning blå led, Glimmeboda

Foto

Stig längs bäcken

Foto

Avstickare till Glimmebodagården

Foto

Glimmebodagården

Glimmebodagården är en sällsam lämning från en svunnen tid. Med undantag av en yttre restaurering 1962 står gården i det skick den lämnats när den slutat brukas. Det ursprungliga skogvaktartorpet byggdes 1624 och ägdes av Glimmingehus – då skulle Skåne vara danskt i ytterligare 34 år – i syfte att vakta Glimmingeskogen. Bostadslängan från 1700-talet har idag en tidstrogen inredning och möblering. När jag går igenom Glimmebodagården slår det mig att det har hänt en del i våra svenska hem. Vårt sätt att leva har onekligen ändrats. Tanken att ett rum kan ha varit likadant möblerat under hela någons livstid är idag märklig. Man säger ibland att det var bättre förr. Ibland kanske det var det men drängen skulle nog inte alltid hålla med. Visning: Jan Bergström tfn 0414- 738 85
Foto

Glimmebodagårdens hembygdsgård, parkering

Foto

Glimmeboda utsiktspunkt

Glimmebodagården är belägen i området mellan slättbygd och skogsbygd. Den har ett för risbygden karaktäristiskt byggnadsbestånd med såväl korsvirke som skiftesverk och sten. Taken är på traditionellt sätt täckta med halm. De äldsta delarna i den fyrlängade gården härrör från sent 1700-tal. De öppna markerna runt Glimmebodagården bevarar en ålderdomlig landskapsbild. Den sandiga jordmånen har endast medgett en periodvis återkommande uppodling. Här odlades företrädesvis bovete på åkrar med långa trädesperioder. Däremellan har markerna nyttjats för betesdrift, vilket floran gynnades av.
Foto

Infoskylt

Foto

Åter Skåneleden. Dass, parkering.

Foto

Vantalängans parkering

Foto

Vantalängan

Foto

Lindskogen

Foto

Linget

Foto

Bödelns Hus

Foto

Eldstad

Foto

Tockabjär kallvattenkälla

Kommentarer

    You can or this trail