Ladda ned

Avstånd

20,28 km

Den sammanlagda höjden

185 m

Svårighetsnivå

Medel

Max elevation

86 m

Trailrank

38

Min elevation

17 m

Trail type

Loop

Moving time

5 timmar 14 minuter

Tid

6 timmar 24 minuter

Koordinater

3634

Uploaded

12 september 2020

Recorded

september 2020
Be the first to clap
Share
-
-
86 m
17 m
20,28 km

Visad 102 gånger, ladda ned 1 gånger

i närheten av Brösarp, Skåne (Ruoŧŧa)

Brösarp - Hallemölla ToR
Foto

Vildsvinsbök

Foto

Tockabjär kallvattenkälla söder om Brunnsviksbäcken

Samma vattentäkt som Brösarp tar sitt vatten från ett par kilometer bort. Vattenledningar till Kivik planerade och under grävning.
Foto

Stig till Bödelns hus

Foto

Bödelns Hus

Foto

Linget

Foto

Bokskog, vitsippor, havsörn

Foto

Pestskråp

Foto

Bro över Verkaån

Foto

Vantalängan, rastplats, vindskydd, eldstäder, picnicbord under tak, dass

Tältplats, ved tillhandahålls. Vattenpump. Länsstyrelsen underhåller, kommunen tömmer sopor.
Foto

Torraka av ca 400 år gammal bok, entomologpsradis, bokoxe etc

Foto

Hallamölla parkering, dass

Foto

Hallamölla

1491, omtalades den här platsen i skrift första gången. Det var i samband med ett arvsskifte i Eljaröd efter Stig Olsson Galen av Bollerup. Då benämndes platsen "Halla Möllo" eftersom det redan då låg flera kvarnar på denna plats. 1552, upprättade Elline Goye en jordabok över sina och sin avlidne makes tillgångar. Hon var svärdotter till Olof Stigsson av ätten Galen som innehade det stora godset Bollerup. det finns ännu och är beläget sydöst om Tomelilla. I den upprättade jordaboken nämns åter Hallamölla, men nu även ett "litet Halle Mölla", det längre bort vid ån beläget. 1637, några år efter det att Alunbruket hade startats i Andrarum av Jockum Beck, köpte nämnde Beck Stora Halle Mölla av sin farbror, Otto Marsvin. Ägorna kring Hallamölla var bevuxet av ek och bokskog och det behövdes på verket, men även kvarnen var av intresse. 1737, i en beskrivning med karta och tabell över Hallamölla visas omfattningen på hur mycket jord och skog som tillskrives egendomen. 1767, utger i Lund en skrift av J.T. Gillberg - "Ekonomisk och Geografisk beskrivning över Christianstads Län uti Hertigdömet Skåne" - och i denna skrift anger han följande: "Lilla Mölla; crono indelt 1/16 hemman Torups gård. Liten åker och äng med bok och ekskog. Hallamölla: crono indelt 1/16 hemman Torups gård. Stampekvarn 1 st Christinehof. Mjölkvarnar utsocknes frälse 2 st Christinehof. Liten åker, äng och furuskog. 1860, blev denna kvarn ombyggd senaste gången. Det är nu Hallamölla kommer i centrum för Österlen. Det är två personer som kan förknippas med denna utveckling - Anna Nilsson och hennes son Thomas Nilsson. Anna Nilsson, f Andersson, kallad "faster Stampa" föddes i Lille Halle Mölla på 1790-talet. Hon arrenderade Hallamölla med kvarn, vadmalsstamp och jordbruk. Hon startade även en diversehandel här, men det blev hennes son Thomas som förde det till toppen och även praktiskt tillbotten. 1949, var det sista året som det maldes på riktigt här i Hallamölla och det var möllaren Erik Enhström som avslutade verksamheten. Snart insåg bygdens folk att kvarnen var av mycket högt kulturellt intresse och de tog sig an arbetet att återställa den gamla möllan i någorlunda ursprungligt skick och man fick Christinehofs godsförvaltning att lämna över möllan till Albo Härads Hembygdsförening att förvalta. 1950, den 13 augusti skedde invigningen och Nils Larsson på Dala var huvudattraktion. Nils Larsson var rektor och innehavare av Dala folkhögskola. Hans hobby att räkna fort i huvudet visade han prov på denna dag och för mig var denna uppvisning det mest bestående intrycket av dagen.
Foto

Bro över de övre fallen, Skånes högsta, 23 m utspritt på fem fall på en sträcka av ca 100m

Foto

Hallamölla och fall nr 3, enda bevarade kvarnen längs Verkaån

Anna-Stampa, rivjärn till kvinna, drev stampkvarn (ylleproduktion) längre ner längs ån. Greve Piper ägde möllorna. Anna-Stampas son Thomas Nilsson blev framgångsrik affärsman, byggde villa, höll fester, generös men dog utfattig 1917 efter att Alunbruket lades ner. Transportfartyg gick var fjärde minut på Verkaån under storhetstiden i början av 1800-talet. Första gången möllan omnämns i några skrifter är 1491. 1637 köpte dåvarande ägaren av Andrarums alunbruk, Jochum Beck, Stora Halla Mölla av Otte Marsvin. 1860 byggdes möllan om för senaste gången. Då började storhetstiden för Hallamölla och det var Anna Nilsson och framförallt hennes son som ledde uppgången. Här följer en berättelse om "Anna Stampa" hämtat fråm Albo Hembygsförenings hemsida. www.alboharadshembygdsfor.se . Denna förening utför ett fantastiskt arbete för bevarandet av många kulturintressanta platser. Här alltså "Anna Stampa": Hon hette egentligen Anna Andersson och var född i Lille Hallemölla en liten skvaltkvarn längre ner åt ån, gifte sig med Nils Larsson och tillsammans arrenderade de Hallamölla stampkvarn och senare Hallamölla kvarn 2 (1855). Efter Nils Larssons död 1876 står deras son Anders som arrendator till Hallamölla 2. Anna Stampa var känd som ett rivande fruntimmer, som det står beskrivet, hon körde hästar, svor o domederade, klädd i byxor o långstövlar och på vintern bar hon skinnpäls, Rökte cigarr och drack konjak med greven på Christinehov, var bjuden på alla fester i trakten, kunde dansa som få, var greven med skulle han alltid dansa slängpolska med Anna Stampa. Hon var mycket affärsbegåvad, öppnade en liten affär, sålde vävda schalotter, bakade kakor. Efterhand blev det en liten detaljhandel som hon skötte vid sidan om stampen. Hon hade ytterligare en son som hette Truls. Några år arbetade han i affär i Ystad, tills han 21 år gammal greps av Amerikafeber. 1849 reste han till staterna där stannade han i 14 år, om hans tid där var han mycket förtegen. Folk trodde han grävt guld i Californien, men det är ingen som vet något bestämt, men lite pengar hade han tjänat. Det finns ett rykte som säger att två civilklädda poliser från staterna varit i Tomelilla och frågat efter Tomas Nilsson, det namnet tog han sig i staterna, men ingen kände någon Tomas Nilsson! När han kom hem 1863 utvidgade han moderns affär till en stor grossiströrelse. Han handlade med allt, specerier, manufakturvaror, garner, järn, krut o sprängämnen, vin o fröer. Det byggdes vinkällare och krutkällare. Hela sydöstra Skåne var hans försäljningsområde. Affären gick lysande, han blev en förmögen man. Prästen förhindrade honom att gifta sig därför att han inte kunde visa papper på att han inte gift sig i staterna, men det hindrade inte honom från att skaffa ganska många barn, med Elna Nilsson (klossa Elna) i Ludaröd hade han fem barn, de umgicks aldrig med Anna Stampa i Hallamölla, kanske var rangskillnaden för stor. Med en dam i Ystad som hette Anna Elfström, som bodde ihop med sin syster Amanda, hade han 2 eller 3 barn? En pojke dog i Spanska sjukan 1918. Ett nytt fint Boningshus byggde han 1875. Tomas Nilsson var en godhjärtad och snäll person. Hans glada fester var mycket omtalade, de hölls i den fina verandan han byggt ut över ån, då var det musik o dans, han gjorde ingen skillnad på rik eller fattig. Många lånade pengar av honom och kunde de inte betala tillbaka avskrev han lånet. Nu började det byggas järnvägar och kring järnvägsstationerna växte det upp nya affärer och Hallamölla låg alldeles för avsides för att kunna konkurrera och sen kom en depression kring sekelskiftet, så Tomas Nilsson förlorade hela sin förmögenhet och dog utfattig på Hallamölla 1917
Foto

Hallamölla vattenfall 4 och 5

Foto

Fall nr 1

Foto

Fall nr 2

Foto

Privat område

Foto

Infoskylt

Hallamölla kvarns historia är lång och sträcker sig minst tillbaka till 1491, då den omnämns för första gången. Det nuvarande kvarnhuset är från 1850-talet och uppfört i korsvirke med svartmålat timmer och fack av tegel. Hjulhuset med röd lockpanel är troligen en tillbyggnad från 1910–1915. Hallamölla drevs med vattenkraften från Verkeån ända fram tills kvarnverksamheten lades ner vid årsskiftet 1948–49. Anläggningen är dock fortfarande intakt. Vid full drift utvecklas en effekt på 75 hästkrafter. Kvarnen visas på söndagar under sommaren. Du kan även se kvarnen i fullt bruk varje år på ”Möllornas dag” som arrangeras av Albo Härads hembygdsförening. Då finns det även möjlighet att titta på en mängd olika bruksverktyg. Vadmalsstampen är en typ av stampverk, som användes för att valka ylletyger. Tyget veks ihop likt ett dragspel och lades i trätråg med varmt vatten, för behandling med stockar som sattes i rörelse med hjälp av vattenkraft. Tråget var rundat nertill så att tyget ständigt förflyttades och hela tygbunten blev jämnt bearbetad. Ett otvättat ylletyg innehåller i sig fett och urinämnen som utsöndras av det varma vattnet. Annars kunde jäst urin tillsättas, numera tillsätter man såpalösning. Ullfiberns fjäll reser sig under behandlingen och fungerar som hullingar till angränsande fjäll, vilket får ullen att filta ihop sig. Ullkvaliteter från svenska lantraser kan valkas, men ull från köttraserna är sämre att göra vadmalstyger av. Som regel används kardgarnet, till skillnad från det mjukare kamgarnet. Innan vattenkraft fanns tillgänglig skedde stampningen "till fots", och då kunde det vara 8-12 timmars trampning som behövdes. Ullkvaliteten och tygets täthet avgör behandlingstiden. Vadmalstyget krymper av behandlingen, cirka 25-35 %, men det kan till och med krympa till hälften av ursprungligt mått. Kriteriet för att kallas vadmal är att tyget stampats så hårt att man inte kan dra ut några trådar ur det. Ytan blir också helt slät när behandlingen är slutförd. Om ytan fortfarande är något ruggad kallas tyget "berett". När tyget är färdigstampat skall det sköljas och spännas upp för torkning. Troligen uppfördes den första vattendrivna vadmalsstampen i Frankrike under 1000-talet. Metoden spreds till England under medeltiden, och ett stort antal fotstampare blev arbetslösa. Till Sverige kom vattenstamparna under 1500-talet, men fotstampning förekom dock allmänt ända fram till början av 1800-talet då de vattendrivna stamparna successivt tog över.
Foto

Utsiktsplats fall 1

Foto

Åter på Backaleden

Foto

Röd lera = alunskiffer från brytningen. Svart men oxiderar till rött.

Traktens rika tillgång på alunskiffer gav under 1600-talet upphov till Andrarums alunbruk, grundlagt 1637 av Jochum Bech. Bruksrörelsen övertogs 1725 av Christina Piper och upplevde sedan en storhetstid. I samband med att man i slutet av 1800-talet ersatte alun med mindre kostsamma kemikalier blev brytningen mindre lönsam. 1912 lades verksamheten ned. Alun användes framför allt som garvämne. Idag påminner de många rödfärgade slagghögarna, dagbrotten och ruinen av pannhuset om den en gång så betydelsefulla verksamheten. Mycket välbevarade är de få bevarade före detta arbetarbostäderna – korsvirkeslängor under halmtak – liksom det vitkalkade sädesmagasinet i två våningar. Före detta bruksskolan och det gamla hospitalet var viktiga byggnader i det slutna samhälle alunbruket en gång utgjorde. Vid bruket ligger även en dansbana. Bruket grundades av Jochum Beck, som 1637 fick Christian IV:s privi- legium att anlägga ett alunbruk. Christina Piper köpte bruket 1725. Under perioden fram till hennes död år 1752 upplevde alunbruket sin storhetstid. Som mest bodde här 900 personer. Alun användes förr vid färgning av garn, garvning av skinn och limning av papper, dvs den process som gav papperet en yta det gick att skriva på. För att få fram alun ur alunskiffern krävdes enorma kvantiteter ved. Alunbrukets ägare hade rätt att köpa all skog inom en cirkel med två mils radie från bruket till ett förmånligt pris, den s k Verkalinjen. Skogsägarna skulle fälla stämplade träd och forsla veden till bruket. Rätten gällde dock inte skog som tillhörde adeln eller kyrkan. Verkalinjen avskaffades år 1824. Aluntunnorna forslades med häst och vagn till utskeppningshamnarna i Åhus och Kivik. Under en period också till en egen hamn vid Verkeåns mynning. År 1929 upphörde verksamheten vid bruket. Christinehofs slott: Christinehof har fått sitt namn efter Christina Piper, som lämnade Georg Mochelten i uppdrag att rita en ståndsmässig huvudbyggnad till den nyförvärvade egendomen. Byggnaden stod färdig 1740, tre våningar hög, försedd med fasta flyglar och präglad av det tidiga 1700-talets barock. Några år senare utvidgades anläggningen med två flyglar, använda som stall och vagnbod. Ekonomibyggnaderna och förvaltarebostaden ligger väster om huvudbyggnaden. En vidsträckt park omsluter slottsanläggningen.
Foto

Bro över å

Foto

Privatägt friluftsområde med 25 tomter för fritidsbebyggelse. Endast tre bebyggda hittills.

Foto

Skiljepunkt blått spår, rött elljusspår

Foto

Rastplats

Foto

Korsning

Foto

Samma vattenflöde som går genom Källagården och vidare till Gästis

Foto

Källagården, minigårdsbutik

Kommentarer

    You can or this trail